Hej kompis!

Det är någonting fantastiskt med att se nya platser och träffa nya människor varje dag. Det enda som tar på krafterna är att säga hejdå till personer man inte vill säga hejdå till. Man ger ju en bit av sig själv som man sedan inte får tillbaka. Som den känslomänniska jag är kan jag lätt uppleva det hela som lite traumatiskt. Missförstå mig rätt, jag vet hur lyckligt lottad jag är. Tro mig, jag vet.

Glad alla hjärtans kära ni! Om man kan ha hemlängtan efter människor så är det precis det vi har efter er. Vi har precis intagit en plats vid poolen med en glass i handen. Ikväll ska Monken och jag äta en romantisk middag och sedan åka till en väldigt random klubb som jag besökte för två kvällar sen. Eller klubb och klubb.. Det är mer som ett garage där man får klottra på väggarna. Hög musik och sådär lagomt mycket kaos. Fancy, eller hur?! Bästa alla hjärtans på länge.. Jag vet det redan nu :)