Hej kompis!

Ey!

Jag tror att jag har lyssnat på Sia feat. The Weeknd - Elastic heart varenda dag i ja, jag vet inte hur många veckor nu. Kombinationen av deras röster är bara magi.

Annars då? Vi försöker att få undan så mycket plugg som möjligt just nu när vi är i Kuala Lampur (därav blir det inte några roliga historier.) Imorgon sätter vi oss på ett flygplan igen och Moa har lovat att hon ska bjuda mig på en födelsedagsmiddag som inte innefattar råttor som springer omkring ens fötter. Jag har hört rykten om glutenfri pasta och rött vin. Ordet "mörk choklad" har också susat förbi. Om detta stämmer så kommer det nog att komma en tår, Gudarna vet att jag har gråtit för mindre. Jag är överladdad på de närmaste veckorna som väntar. Eller rättare sagt, jag är överladdad på livet. Jag trodde aldrig att jag skulle bli en sån människa. En positiv jävel. Som jag har nämnt tidigare så har jag ingen aning om vad som händer i mitt liv när jag kommer hem men jag har en känsla av att det löser sig rätt fint. Kanske. Man ska inte vara för positiv, ingen gillar en sådan människa.

 

Om typ 4 dygn får jag äta köttbullar. Och svenskt godis. Tjena livet. Tyvärr så får jag inte mammas stuvade till köttisarna men det går nog ned ändå. Mami frågade mig vad jag önskade mig i födelsedagspresent och mitt svar var så självklart då jag har pratat om hennes mat i månader: Mamma, jag önskar mig stuvade makaroner. Hon lovade mig att hon skulle fixa det när jag infinner mig i Umä igen.

Alla behöver vi en människa i livet som alltid säger sanningen till en, även om den inte är så tjusig. Min människa heter Signe. För några dagar sa hon "Om du låter det där påverka dig det minsta så är det faktiskt du som är korkad." Jag tror även att hon slängde in att jag var löjlig. Jag gillar henne.

Hursom. Här kommer lite mer pics från de senaste två veckorna. Om vi träffar fina personer på vår väg? Skoja inte. Om jag tycker det är jättejobbigt att sakna? Skoja inte.

Vi hörs på ett tag. Största kramen!